Slowtrain to dawn — i genusperspektiv

tagbana.jpg

Detta är min son Movitz, en stor tågentusiast. När han är hemma bygger han fantastiska tågbanor, med konstnärlighet och kreativitet. Hans favoritmuseum är Spårvägsmuseet och på DVD-spelaren går Thomas och vännerna varm.

Kul och mysigt. Men hur gick det till? Vid modelljärnvägen på Spårvägsmuseet är alla barn pojkar. Inga flickor.

lobajen.jpg

Här är min dotter Lo, som vid sin födelse blev medlem i Hammarby IF genom min gamle jobbarkompis Per Björnörs försorg. Forza Bajen! Men några veckor efter medlemskapets inledande fick Lo ett brev från Hammarby IF, där någon ordförande berättade att föreningens barn- och ungdomsverksamhet engagerar si-och-så många hundra grabbar! Verksamheten för alla flickor existerade alltså inte, enligt denna puckade ordförande.

Los mamma Karin skrev ett bra brev, där hon satte frågetecken för denna plumphet och undrade om den var ett skrivfel eller tydde på någonting annat? I svaret hänvisades Karin till Bajens damsektion!

Allt snack om hur vi tvingas in i könsroller — redan som bäbisar — verkar alltså enligt min erfarenhet stämma. I alla fall i tågens och idrottens världar.

Leave a Reply