En av mina favoriter i mediabruset — SvD:s krönikör Lars Berge — skriver klokt om Guantanamo idag:
Inom ramarna för det CIA-sponsrade projektet MK Ultra har forskare laborerat med elchocker, hallucinogena droger och sensorisk deprivation för att med vetenskaplig precision bryta ner det mänskliga psyket.
Målet har varit att försätta offret i ett tillstånd av total regression, lika hjälplöst som ett spädbarn. Teknikerna har testats och förfinats under överinseende av CIA-personal på politiska fångar i Asiens och Sydamerikas mest hårdföra diktaturer.
De tillsynes enkla tillvägagångssätten Ä isolering, huvor, stresställningar, hindrande av sömn, extrem hetta och kyla samt manipulation av tid och rum Ä har sedan blivit Bushadministrationens vapen i kriget mot terrorismen.
Så upprepade 2000-talets västerland omedelbart sitt hemskaste brott under 1900-talet. Koncentrationslägret. En tragedi och egentligen kan vi sätta punkt där och begrunda vår egen ondska, här i den demokratiska “fria” världen.
Men man kan också resonera vidare.
Från och med 1930-talet tävlade det västerländska Nazityskland mot Sovjetunionen i ondska. En dödens tävling som slutade med västerlandets makabra triumf: Förintelsen. Ändå ansågs Stalins rike civilisatoriskt efterblivet det ljusa väst. Varför “vann” Tyskland? Troligen var orsaken — då som nu — att en statsbildning med den bästa vetenskapen och den bästa industriella kapaciteten också alltid förmår skapa den hemskaste ondskan.
Det amerikanska “demokratiska” våldet kräver långt mer oskyldigt blod än Al-Quaida, precis som den demokratiskt tillsatte västerländske ledaren Adolf Hitler har gått till historien som ondskan personifierad. Själv har jag i flera artiklar uppmärksammat det demokratiska Finlands mini-Förintelse som startade 1941.
Mörkret sveper runt oss. Men vårvintern bär ett löfte om ljus.
