Japan, atombomberna och krigets slut

Nationalencyklopedins webbplats publicerar en ytterst intressant artikel om huruvida atombomberna över Hiroshima och Nagasaki var nödvändiga eller ej. Artikeln berättar om de två teorilinjerna som existerar:

• Traditionalister — menar att bomberna var nödvändiga för att få ett snabbt slut på kriget.
• Revisionisterna — menar att bomberna var onödiga i kriget mot Japan och att de istället fälldes för att sätta skräck i Sovjetunionen i det stundande Kalla kriget.

Själv har jag i detta fall lutat åt det revisionistiska hållet. Sovjetunionen var i sanning mäktigt 1945. Atombombens makt var i princip det enda som de västliga demokratierna (dvs USA) hade att sätta emot Röda armén, som i stort på egen hand besegrat Nazitysklands arméer 1941-45. Men Nationalencyklopedins utmärkta artikel sätter som all god journalistik myror i huvudet på läsaren.

Här skriver NE om antologin Hiroshima in History: The Myths of Revisionism, där forskaren Sadao Asada har författat en artikel:

Asada använder sig huvudsakligen av japanska källor, något som är mindre vanligt inom det här forskningsområdet, och ger med deras hjälp ett antal intressanta inblickar i hur den inre cirkeln av den japanska regeringen, “the Big Six”, såg på kriget och hur det skulle avslutas på ett för Japan så “ärorikt” sätt som möjligt. Asada noterar inledningsvis att forskningen snedvridits av att amerikanska historiker till största delen undersökt motiven bakom användandet av atombomben, men att de inte tittat på effekterna av desamma. Asada kommer fram till att det utan Hiroshimabomben inte hade blivit någon villkorlig japansk kapitulation 10 augusti. Nagasakibomben däremot menar han vara onödig i det sammanhanget. I stället var det enligt honom Sovjetunionens beslut att förklara Japan krig 8 augusti som slutgiltigt fick den japanska militären att se slaget förlorat.

Som en övergång till nästa rubrik kan Asada citeras beträffande beslutet att avsluta kriget: “Det var inte bomben som ‘producerade beslutet’ att avsluta kriget, inte heller satte den igång den politiska process som ledde till Japans kapitulation.” Den processen hade enligt Asada inletts av kejsar Hirohito redan i mars 1943.

Läs mer på ne.se.